Vissa dagar hatar jag att inte ha något att göra, som en kväll som denna. Då tänker man alldeles för mycket, tankarna går som ett flipperspel och bara studsar fram och tillbaka och man har inte riktigt koll på någonting! Och det som ofta snurrar runt i min skalle nu för tiden är just negativa, det är det som stör mig mest. Och det som snurrar omkring mest är att jag är olycklig i ett lyckligt förhållande.. hur fan går det ihop? Jag är som världens lyckligaste människa i hans sällskap, men när jag är ifrån honom är jag som död. En kropp, bara ett skal, själen har flygit iväg och jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig för att vara den jag var. Och det är inte bara mig själv jag gör illa när det är såhär, utan min omgivning också, och det gör ont i mig..

Pappa, du ska veta att jag gör inte såhär pga att jag tycker det är kul, pga att jag vill att du ska oroa dig.. ingenting av det där stämmer. Om jag kunde skulle jag inte göra såhär mot dig, men jag måste för min egen skull. För mitt hjärta är där borta, och jag behöver ha det tillbaka då och då trots att jag mår skit när jag kommer hem. Och jag vet att du tycker att det är jobbigt att se mig så, jag är inte dum. Men låt mig vara så, det går över! Jag behöver få vara så.. Jag vill bara att du ska förstå

There´s no more blindness
When I cry I'm smiling
You kept me from dying
And I know with you I'll keep on living

devrim cicek <3